Befolkningsutvecklingen i det självständiga Finland - från decennier av tillväxt mot ett grånande samhälle

I Finland bor det fortfarande nästan 32 000 personer som är födda i storfurstendömet Finland, dvs. före självständigheten. Största delen av dem, dvs. 80 procent, är kvinnor. Av de 200 barn som föddes 6.12.1917 lever 17 fortfarande. De fyller 90 år samma dag som Finland firar sitt 90-årsjubileum.

När Finland blev självständigt år 1917 var folkmängden 3,1 miljoner. Tremiljonersgränsen hade överskridits något år innan. Det första självständighetsåret, då 1918 års krig pågick, blev ett av det blodigaste i Finlands historia. År 1918 dog sammanlagt 95 000 människor, när man räknar med dem som stupade, avrättades eller dog i fånglägren - det största antalet döda under ett år i självständighetens historia.

De exceptionella omständigheterna under 1918 års krig bidrog till att det år 1919 föddes betydligt färre barn än tidigare. Under de följande åren steg antalet födda, men under 1920-talet ökade emigrationen och dämpade för sin del befolkningstillväxten.

Under 1930-talet var man redan orolig för det finska folkets framtid. Enligt den första befolkningsprognosen som gjordes år 1934 vid dåvarande Statistiska centralbyrån skulle Finlands folkmängd aldrig komma att överstiga fyra miljoner invånare. Men så gick det alltså inte: år 1950 översteg folkmängden fyra miljoner och år 1991 fem miljoner (tabell 1). För närvarande ser det ut som om sexmiljonersgränsen aldrig kommer att överskridas - men det är naturligtvis också en prognos.

Tabell 1. Folkmängden åren 1912-2006

År Folkmängd Befolkningstillväxt (%)
1912 3 015 500 1,2
1917 3 134 300 0,6
1950 4 029 803 1,0
1991 5 029 002 0,6
2006 5 276 955 0,4

Den största befolkningstillväxten efter krigen

Andra världskriget ändrade befolkningsutvecklingens riktning. Efter vinterkriget minskade antalet år 1940 födda barn, men antalet gick åter upp under freden mellan vinterkriget och fortsättningskriget följande år. Efter krigsslutet sköt födelsetalet i höjden. September år 1945 blev en rekordmånad, då föddes det mer än 12 000 barn. Årsrekordet sattes år 1947, då det föddes 108 168 barn. År 1947 var det totala fruktsamhetstalet, dvs. det genomsnittliga antalet födda barn per kvinna, 3,5 barn.

Efter rekordåret började fruktsamheten långsamt sjunka. År 1973 var fruktsamheten som lägst: det totala fruktsamhetstalet var 1,5 och antalet nyfödda något under 57 000. Efter det steg fruktsamheten något och under de senaste 30 åren har den legat på en nästan oförändrad nivå. År 2006 var det totala fruktsamhetstalet 1,8 och antalet nyfödda nästan 59 000.

Befolkningspyramiden - en spegelbild av historien

Befolkningsutvecklingen kan granskas med hjälp av befolkningspyramiden. År 1917 gör befolkningspyramiden ännu skäl för sitt namn, den är typisk för ett land med hög fruktsamhet. 35 procent av befolkningen var då barn (0-14-åringar), medan andelen barn för närvarande är 17 procent. I den övre delen av befolkningspyramiden syns ännu de små åldersklasser som föddes under hungeråren (1866-68) såsom en liten grop.

Figur 1. Befolkningens åldersstruktur åren 1917 och 2006

Befolkningspyramiden för år 2006 visar befolkningsutvecklingen under självständighetstiden. I toppen av befolkningspyramiden syns ännu rester av den reducerade åldersklass som kriget lämnade efter sig. De instabila åren under andra världskriget slutade vid födseln av de stora åldersklasserna (födda år 1946-1950). Fruktsamheten sjönk från 1950-talet ända till början av 1970-talet. De åldersklasser som fötts efter det har fram till dessa dagar varit nästan jämstora.

Längre livslängd

Under självständighetstiden har levnadsstandarden i Finland stigit betydligt, och som en följd av det har dödligheten år för år gått ned. Medan de finska män och kvinnor som var födda i slutet av 1910-talet hade en statistisk återstående livslängd på 43 år respektive 49 år, har den förväntade livslängden numera stigit till 76 år för män och 83 år för kvinnor. Under självständighetstiden har skillnaden mellan männens och kvinnornas livslängd dock ökat.

Dödligheten bland barn under ett år har också sjunkit enormt under de gångna 90 åren. Medan vart tionde barn tidigare dog under sitt första levnadsår, är andelen för närvarande under en halv procent. Även om ökningen av livslängden i Finland inte ligger alldeles på internationell toppnivå, är dödligheten bland barn under ett år bland de lägsta i världen.

Landsbygden avfolkas snabbt

Efter andra världskriget var Finland fortvarande ett typiskt agrarsamhälle. År 1950 fick 46 procent av den yrkesverksamma befolkningen sin utkomst från lantbruket och en tredjedel av befolkningen bodde i städer. Efter det förändrades näringsstrukturen snabbt. Industri, handel och olika tjänster förde med sig nya arbetsplatser, och utflyttningen från landsbygden till bosättningscentrumen blev livlig. Samtidigt började också fruktsamheten sjunka, vilket för sin del avfolkade landsbygden.

Då de stora åldersklasserna kom in på arbetsmarknaden under 1960- och 1970-talen påskyndade det ytterligare inflyttningen till städerna och bosättningscentrumen. Flyttningen mellan kommuner kulminerade år 1974, då omkring 276 000 personer, dvs. 6 procent av befolkningen, bytte boendekommun. Efter det har det funnits lika många omflyttare först på 2000-talet, då Finlands folkmängd redan hade ökat med över en halv miljon invånare.

Gärna utomlands

Redan i slutet av 1800-talet flyttade finländarna i stora skaror till utlandet. Under åren efter att Finland blev självständigt drog Kanada och Förenta staterna till sig tusentals finländare. Utvandringen mattades av under 1930-talet, men genast efter kriget blev finländarnas utvandring livligare, särskilt till Sverige.

När de stora åldersklasserna nådde arbetsför ålder under 1960-talet, kunde arbetsmarknaden i Finland inte möta utbudet av den snabbt växande arbetskraften. Sverige lockade finländska utvandrare, eftersom Sveriges industri hade en långt driven automatisering och också kunde sysselsätta invandrare som saknade språkkunskaper.

Under 1960- och 1970-talet flyttade hundratals tusen finländare till Sverige. En del av dem återvände dock. Åren 1969 och 1970 var utvandringen så livlig att folkmängden i Finland sjönk. Föregående gång hade folkmängden sjunkit år 1940 och då var orsaken kriget.

Under 1970-talet upplevde man ännu en liten flyttvåg, men utvandringen mattades långsamt av. Fr.o.m. år 1980 har fler personer invandrat till Finland än utvandrat härifrån.

Invandringen blev livligare under 1990-talet

Finland har knappt lockat några invandrare. De stora åldersklasserna har hållit utbudet av arbetskraft på en hög nivå och Finland har hittills inte behövt utländsk arbetskraft till skillnad från till exempel Sverige och Tyskland.

Utlänningarnas andel av hela befolkningen har varit ytterst liten i Finland jämfört med andra länder. Ännu i början av 1990-talet var bara en procent av invånarna i Finland utländska medborgare. Efter det började antalet utlänningar - enligt finländsk måttstock - snabbt öka. Under 1990-talet kom det både ingermanländska återflyttare och ett rekordstort antal asylsökande. I slutet av år 2006 var andelen utländska medborgare av hela befolkningen 2,3 procent.

Figur 2. Migrationen under åren 1945-2006

I slutet av år 2006 bodde 121 739 utländska medborgare i Finland. De kom från 174 länder, dvs. nästan alla länder i världen, och talade 138 olika språk.

Finland grånar - brist på arbetskraft att vänta

Finland är världens snabbast åldrande land i världen. De stora åldersklasserna blir snart pensionerade, och en allt längre livslängd ökar antalet åldringar under de kommande åren. Effekterna av den befolkningsutveckling som redan pågått i flera decennier börjar nu synas: eftersom fruktsamheten redan under en generation legat under reproduktionsnivån, fler personer lämnar de arbetsföra åldrarna än det kommer in nya. När utbudet på arbetskraft minskar står vi inför en brist på arbetskraft.

Som det nu ser ut kan bristen bara avhjälpas genom att man lockar till sig arbetskraft från utlandet. Annars blir följden oundvikligen en minskande arbetskraft och en stagnerande ekonomi. Det finns inte tillräckligt med skattebetalare för att upprätthålla det snabbt växande antalet pensionärer. När antalet åldringar ökar stiger inte bara pensionsutgifterna, utan också behovet av hälsovårdstjänster och andra tjänster. Till de livsviktiga frågorna i framtiden hör frågan hur flyttningsrörelsen i Finland kommer att utvecklas.

Förfrågningar: Mauri Nieminen (09) 1734 3255

Källor och länkar:

 


Senast uppdaterad 5.12.2007

Olet sivulla:

Förstasidan > Produkter och tjänster > Temasidor > Finland 1917-2007 > Befolkningsutvecklingen i det självständiga Finland - från decennier av tillväxt mot ett grånande samhälle

Produkter och tjänster

Finland 1917-2007

Suomeksi In English Utskriftsvänlig sida
Index| Sidokarta| Synpunkter| Kontaktinformation
Etusivu| Home
Förstasidan Statistik Statistikinfo Datainsamling Produkter och tjänster Aktuellt Statistikcentralen
Statistikcentralen
Statistikcentralen PalloVäxel 029 551 1000 PalloKontaktinformation PalloUpphovsrätt och användarvillkor PalloSynpunkter