16.9.2003

Förfrågningar: miljöministeriet/Markku Nurmi (09) 1603 9440,
Statistikcentralen/Jukka Hoffrén (09) 1734 3351

Färska uppgifter om miljöns tillstånd och om miljövårdsutgifterna

År 2004 kanaliseras 940 miljoner euro av statens utgifter, 2,5 procent av budgetpropositionens slutsumma, direkt till miljövård. År 2003 var miljöutgifterna 889 miljoner euro och motsvarigt 2,5 procent av budgetens slutsumma. År 2002 använde kommunerna dessutom 608 miljoner euro för miljöutgifter, och på basis av de färskaste uppgifterna var industrins miljöutgifter år 1999 sammanlagt 498 miljoner euro.

Problemen i Finlands miljö är de gamla utsläpp som ackumulerats under decennier samt den rikliga förbrukningen av naturtillgångar. Miljöolägenheter uppstår särskilt på grund av den förutsedda ökningen i användningen av naturtillgångarna och den ökning i den totala energiförbrukningen som prognoserna anger. Det behövs ytterligare åtgärder för att minska kväveutsläppen, den diffusa belastningen på vattnen samt de utsläpp som bildar marknära ozon. I Finland är jordbruket alltjämt de mest betydande belastaren av vattnen, även om denna belastning kunnat skäras ned något tack vare EU:s miljöstöd. Likaså krävs ytterligare åtgärder för att utsläppen i Finland skall kunna minskas eller hållas på nuvarande nivå.

Å andra sidan beaktas målen för en hållbar utveckling väl inom miljövården i Finland. Detta konstaterades i januari 2002 i World Economic Forum, som jämförde hållbarhetsindex för miljön i olika länder (Environmental Sustainability Indes, ESI) och kom fram till att Finland gjort de största framstegen mot en hållbar utveckling.

Bland annat detta framgår av översikten Naturresurserna och miljön 2003, som publiceras i dag. Översikten ger de färskaste uppgifterna om miljöns tillstånd och ekonomin. Den behandlar utvecklingen inom olika nationalekonomiska sektorer ur miljösynvinkel. Målet är att erbjuda aktuell och lätt tillgänglig information som kan nyttjas av beslutsfattare, informationsmedier och övriga intresserade.

Utgifterna för naturvård ökar

Så gott som samtliga miljöutgiftsposter visar en ökning (se tabell 1). I budgetpropositionen föreslås att jordbrukets miljöstöd skall höjas med 6 miljoner euro jämfört med dagens läge till 312 miljoner euro. Hälften av detta finansieras av EU.

Budgetpropositionen för år 2004 anvisar ca 69 miljoner euro för naturvård, vilket är 12 miljoner euro mer än 2003. Finansieringen av miljövården ökar nästa år med 5 miljoner euro till 59 miljoner euro. Miljöutgifterna inom trafiksektorn ökar avsevärt både i år och nästa år på grund av miljöarbetena kring det nya järnvägsspåret mellan Helsingfors och Lahtis.

Tabell 1. Utvecklingen av statens miljövårdsutgifter åren 2000-2004

>

cellspacing="0" cellpadding="2"
Statliga miljöutgifter, miljoner euro
2000 2001 2002 2003 1 2004 2
Miljöförvaltningen 92 98 102 108 111
Utvecklingssamarbete 49 83 81 .. ..
Närområdessamarbete 10 10 13 10 10
Nordiska miljöfinansieringsbolaget 1 1 1 1 1
Forskning och utveckling 1 158 154 157 156 159
Miljöorganisationer 1 1 1 1 1
Miljövård 37 37 40 54 59
Naturvård 75 63 59 57 69
Främjande av energisparande 3 3 6 25 25
Investeringsstöd till förnybar energi 20 17 28 24 24
Bidrag till energireparationer i bostäder - - - 15 15
Miljöskydd i trafiken 1 37 39 49 126 146
Stöd till gödselstadsinvesteringar 1 5 2 2 2
Jordbrukets miljöstöd 276 282 284 306 312
Främjande av vården av skogsnaturen 4 4 4 4 6
Sammanlagt 764 797 827 889 940
1 = uppskattning, 2 = prognos, .. = uppgifter saknas, - = inte i användning

Inflödet av miljö- och energiskatter ökar

Inflödet av miljörelaterade skatter och avgifter kommer enligt budgetpropositionen nästa år att motsvara drygt 4,6 miljarder euro (se tabell 2). Detta motsvarar 12,4 procent av budgetens slutsumma. De uppskattade skatteintäkterna ökar med 310 miljoner euro jämfört med år 2003. Skatteintäkterna ökar på grund av att inflödet av skatter i anslutning till energi och bilkörning har ökat, trots att skattesatsen i anslutning till bilismen har gått ned. Största delen av de miljörelaterade skatterna hänför sig till energianvändning. Energiskatternas andel av totalsumman uppgår nästa år till 65 procent. Andra viktiga skatter är bilskatten, den årliga fordonsskatten eller s.k. bruksavgiften samt dieselskatten.

Tabell 2. Miljörelaterade skatter och avgifter åren 2000-2004

>

cellspacing="0" cellpadding="2"
Miljörelaterade statliga skatter och avgifter, miljoner euro
2000
BS
2001
BS
2002
BS
2003
B
2004
BP
Tilläggsskatt på alkoholdrycker 12 12 18 18 18
Tilläggsskatt på läskedrycker 1 1 2 2 2
Avgifter för bekämpningsmedel 2 2 2 2 2
Energiskatter 2 596 2 652 2 756 2 900 2 990
Oljeavfallsavgifter 3 3 4 3 3
Bilskatt 1 059 922 1 023 850 1 020
Vattenskyddsavgifter 1 0 0 0 0
Oljeskyddsavgifter 5 5 6 9 9
Fordonsskatt 220 227 237 247 285
Motorfordonsskatt 181 208 209 218 228
Avfallsskatt 33 31 32 47 49
Sammanlagt 4 113 4 063 4 289 4 296 4 606
BS = Bokslut, B = Budget, BP = Budgetproposition

Finlands utsläpp av växthusgaser hålls inte inom ramen för Kyotomålen

År 2001 var de sammanlagda utsläppen av växthusgaser från Finland 80,8 miljoner ton, dvs. inemot fyra miljoner ton mer än under basåret för Kyotoprotokollet, 1990. Anledningen till denna ökning var den ökade energiförbrukningen, den minskade vattenkraftsproduktionen i de nordiska länderna och det faktum att efterfrågan på el tillgodosågs på basis av stenkol och torv.

Finlands utsläpp av svaveldioxid ökade enligt förhandsuppgifterna med tre tusen ton jämfört med föregående år. Däremot minskade kväveoxidutsläppen med två tusen ton. I relation till bruttonationalprodukten är Finlands svaveldioxidutsläpp ungefär en tredjedel mindre än genomsnittet för de europeiska OECD-länderna. Största delen av det sura nedfallet i Finland orsakas av fjärrtransporterade luftföroreningar. Av svaveldioxiddepositionen härrör bara 29 procent från källor i Finland, av kvävedioxiddepositionen 29 procent.

Översikten över Naturresurserna och miljön publiceras sedan år 1994 i samband med statens budgetproposition. För denna översikt svarar miljöministeriet i samråd med finansministeriet, handels- och industriministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, Statistikcentralen och Finlands miljöcentral. Ordföranden för den arbetsgrupp som berett översikten är miljöministeriets överdirektör Markku Nurmi.

Källa: Naturresurserna och miljön 2003. Miljöministeriet och Statistikcentralen. Ytterligare uppgifter (på finska) på webben: http://www.tilastokeskus.fi/tk/tt/ymparisto_luonto.html


Meddelandet i PDF-format