Konsumenterna tror att arbetslösheten försämras

Konsumenternas tro på ekonomin blev något sämre i september jämfört med augusti. Konsumenternas förtroendeindikator var i september 12,2, vilket fortsättningsvis är högre än under motsvarande period i fjol. Av förtroendeindikatorns fyra delfaktorer blev uppskattningarna av den egna ekonomin och av möjligheterna att spara något bättre i september jämfört med månaden innan. Däremot blev synen på Finlands ekonomi och speciellt utvecklingen av arbetslöshet dystrare. Uppgifterna grundar sig på Statistikcentralens konsumentbarometer. Barometern bygger på intervjuer som mellan den 1 och 17 september gjordes med 1 563 personer bosatta i Finland.

Konsumenternas syn på ekonomin i september 2004

	September 2004 nettotal	Augusti 2004 nettotal	September 2004 nettotal	Medeltal 10/95-9/04
Konsumenternas förtroendeindikator	12,2	14,8	10,4	13,6

Den egna ekonomiska situationen om 12 mån. jämfört med nuläget	12,5	10,8	10,6	8,9
Hushållets möjligheter att spara under de följande 12 mån.	47,9	46,7	43,2	30,3
Finlands ekonomiska situation om 12 mån. jämfört med nuläget	4,4	6,3	5,0	7,6
Arbetslösheten om 12 mån. jämfört med nuläget	-15,8	-4,5	-17,1	7,4
Inflationen om 12 mån., %	1,8	2,1	1,8	1,9

Risken för egen arbetslöshet vid intervjutidpunkten	4,3	5,9	..	..
Hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten	30,9	30,6	28,1	23,9
Hur fördelaktigt är det att köpa kapitalvaror vid intervjutidpunkten	25,7	29,4	31,7	20,2
Hur fördelaktigt är det att spara vid intervjutidpunkten	14,3	12,6	10,6	4,4
Hur fördelaktigt är det att ta lån vid intervjutidpunkten	28,3	29,9	30,6	21,9
Nettotalet erhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin.

I september trodde 29 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. 20 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i augusti 32 och 19 procent. I september litade 30 procent av konsumenterna på att deras egen ekonomi blir bättre och bara 9 procent var rädda för att ekonomin blir sämre under det kommande året.

I september trodde 46 procent av konsumenterna att arbetslösheten ökar under det följande året och 18 procent trodde på lägre arbetslöshet. Motsvarande andelar var för en månad sedan 32 och 25 procent. 14 procent av de sysselsatta antog att risken för arbetslöshet hade ökat för deras egen del, men alltjämt något fler, dvs. 16 procent antog åter att risken hade minskat. Konsumenterna trodde att konsumentpriserna ökar med 1,8 procent under det följande året.

I september ansåg något färre än tidigare, dvs. 48 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Hushållen planerade ändå bland annat att inreda sin bostad och att resa. Inom ett år tänkte 17 procent av hushållen ganska eller mycket säkert köpa bil och 7 procent bostad.

I september ansåg 72 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån och 14 procent av hushållen planerade ta lån under de följande 12 månaderna. 62 procent av konsumenterna ansåg att det är lönsamt att spara. Av hushållen hade 65 procent sparat och rentav 80 procent trodde att de kan spara under det följande året.

Konsumenternas förtroendeindikator 10/1995-9/2004

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin
och Finlands ekonomi om ett år 10/1995-9/2004

Färska jämförelseuppgifter om konsumenternas förtroende i olika EU-länder finns tillgängliga 30.9 fr.o.m. kl. 12.00 under adress:
http://europa.eu.int/comm/economy_finance/indicators/businessandconsumersurveys_en.htm

Källa: Konsumentbarometern 2004, september. Statistikcentralen

Meddelandet i PDF-format

Dela