Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Förhandsuppgifter om befolkningen 2019, september

Publicerad: 24.4.2014

Personer med främmande språk som modersmål fler än svenskspråkiga

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter översteg antalet personer med främmande språk som modersmål antalet personer med svenska som modersmål i mars. I slutet av mars fanns det i Finland 293 540 personer med främmande språk som modersmål, vilket är 5,4 procent av befolkningen. Det fanns 290 760 personer med svenska som modersmål. Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var Finlands folkmängd 5 455 068 i slutet av mars.

Folkökningen månadsvis 2012–2014*

 Folkökningen månadsvis 2012–2014*

Folkmängden i Finland ökade under januari-mars 2014 med 3 800 personer, dvs. med 350 personer färre än under motsvarande period året innan. Den största orsaken till folkökningen var inflyttningsöverskottet från utlandet: antalet invandrare översteg antalet utvandrare med 2 880 personer. Den naturliga folkökningen, dvs. överskottet av födda över döda, var 920 personer.

Enligt den preliminära statistiken för januari-mars flyttade 6 270 personer till Finland från utlandet, medan 3 390 personer flyttade från Finland till utlandet. Antalet invandringar var 590 färre och antalet utvandringar 300 fler än året innan. Av invandrarna var 1 520 och av utvandrarna 2 250 finska medborgare.

Under januari-mars föddes 13 930 barn, dvs. 360 barn färre än under motsvarande period år 2013. Antalet döda var 13 010, dvs. 900 personer färre än året innan.

Enligt de preliminära uppgifterna uppgick antalet flyttningar mellan kommuner till 51 680 i slutet av mars. Detta var 1 030 flyttningar färre än under januari-mars året innan enligt 2014 års kommunindelning.

Enligt de preliminära uppgifterna efter landskap ökade folkmängden under januari-mars i år i följande landskap: Nyland, Norra Österbotten, Birkaland, Österbotten, Mellersta Österbotten, Egentliga Finland, Åland och Egentliga Tavastland.

Folkmängden ökade under januari-mars kvantitativt sett mest i Nyland, där befolkningen ökade med 3 930 personer. Näst mest ökade folkmängden i Norra Österbotten, med 560 personer. I förhållande till folkmängden var folkökningen störst i Nyland, 2,5 promille. I Mellersta Österbotten var den relativa folkökningen näst störst, dvs. 1,8 promille. Kvantitativt sett var befolkningsförlusten störst i landskapet Södra Savolax, där minskningen var 320 personer. I Norra Karelen minskade folkmängden med 240 personer, vilket var den näst största befolkningsförlusten. Relativt sett var befolkningsförlusten störst i Södra Savolax, 2,1 promille, och näst störst i Kajanaland, 1,7 promille.

I den totala nettoflyttningen, dvs. nettoomflyttningen mellan kommuner och nettoimmigrationen, hade Nyland, 2 460 personer, och Birkaland, 310 personer, det största inflyttningsöverskottet. Relativt sett var inflyttningsöverskottet störst i Nyland, 1,5 promille, och på Åland, 1,4 promille.

Kvantitativt sett hade Lappland och Norra Karelen det största inflyttningsunderskottet i den totala nettoflyttningen, 100 personer i båda landskapen. Relativt sett hade landskapet Kajanaland det största inflyttningsunderskottet i den totala nettoflyttningen, 1,0 promille, och Norra Karelen det näst största, 0,6 promille av befolkningen.

Antalet flyttningar från ett landskap till ett annat uppgick till 21 740 under januari-mars. I omflyttningen mellan landskap fick Nyland, Birkaland, Åland, Egentliga Tavastland och Mellersta Österbotten ett inflyttningsöverskott. Inflyttningsöverskottet vid omflyttningar mellan landskap var kvantitativt sett störst i Nyland, 1 070 personer, och i Birkaland, 190 personer. Relativt sett var inflyttningsöverskottet störst i Nyland och på Åland, 0,7 promille i båda landskapen.

Vid omflyttningen mellan landskap var inflyttningsunderskottet kvantitativt sett störst i Norra Karelen, 160 personer, och relativt sett störst i Kajanaland, 1,5 promille.


Källa: Befolknings- och dödsorsaksstatistik, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marja-Liisa Helminen 09 1734 3273, Irma Pitkänen 09 1734 3262, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (291,9 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 24.04.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Förhandsuppgifter om befolkningen [e-publikation].
ISSN=1798-839X. mars 2014. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 17.11.2019].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vamuu/2014/03/vamuu_2014_03_2014-04-24_tie_001_sv.html