Miljö och naturresurser
Geografiska uppgifter
| Areal, km2, 1.1.2018 | |
|---|---|
| Areal totalt | 390 908 |
| Land | 303 919 |
| Sötvatten | 34 533 |
| Havsvatten | 52 456 |
| Gränser, km | |
| Sverige | 614 |
| Norge | 736 |
| Ryssland | 1 340 |
| Territorialvattengränsen | 1 250 |
| Totalt | 3 940 |
| Största längd, km | |
| Hangö–Utsjoki | 1 157 |
| Största bredd, km | |
| Närpes–Ilomants | 542 |
| Högsta punkt, m | |
| Halditjåkko | 1 324 |
| Längsta flod, km | |
| Kemi älv | 500 |
| Största sjöar, km2 | |
| Saimen | 1 393 |
| Päijänne | 1 082 |
| Enare träsk | 1 082 |
| Ule träsk | 912 |
| Pielinen | 895 |
| Största öar, km2 | |
| a) Havsområden | |
| Fasta Åland | 689 |
| Kimitoön | 545 |
| b) Insjöar | |
| Soisalo | 1 540 |
Det finns ca 168 000 sjöar med en areal på minst 500 m2, av vilka ca 57 000 har en areal på mer än en hektar.
Antalet öar med en areal på mer än en ar är ca 187 000.
Källor: Lantmäteriverket
Uppdaterad: 2.2.2018
Naturskyddsområden och ödemarker 1.1.2018
| Antal | Areal, ha | Vatten, % | |
|---|---|---|---|
| Naturskyddsområden | 11 365 | 2 349 821 | 17,8 |
| Nationalparker | 40 | 1 001 810 | 18,0 |
| Naturparker | 19 | 154 157 | 1,9 |
| Myrskyddsområden | 167 | 470 584 | 2,6 |
| Lundskyddsområden | 46 | 1 058 | 1,0 |
| Gamla skogar | 88 | 9 686 | 2,9 |
| Statens övriga naturskyddsområden | 283 | 347 468 | 10,2 |
| Naturskyddsområden på privatägd mark | 10 662 | 329 325 | 53,3 |
| Naturskyddsområden på Åland | 60 | 35 733 | 92,2 |
| Ödemarker | 12 | 1 489 121 | 7,5 |
Ytterligare skyddar forsskyddslagen 53 enskilda forsar, flodandelar eller avrinningsområden för byggande av kraftverk. Motsvarande lagar har stiftats för skyddande av Ounasjoki och Kyro älv.
Källor: Miljöministeriet
Uppdaterad: 26.3.2018
Väderförhållanden
| Medeltemperatur (°C) | Antal nederbördsdagar 1) | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Helsingfors | Sodankylä (Lappland) |
Helsingfors | Sodankylä (Lappland) |
|||||
| 1981–2010 | 2017 | 1981–2010 | 2017 | 1981–2010 | 2017 | 1981–2010 | 2017 | |
| Januari | -3,9 | -1,9 | -13,5 | -10,2 | 12 | 6 | 9 | 9 |
| Februari | -4,7 | -2,0 | -12,7 | -10,1 | 8 | 6 | 8 | 6 |
| Mars | -1,3 | 1,2 | -7,5 | -5,6 | 8 | 9 | 8 | 9 |
| April | 3,9 | 2,8 | -1,3 | -2,5 | 7 | 11 | 6 | 5 |
| Maj | 10,2 | 9,5 | 5,3 | 2,6 | 7 | 5 | 9 | 4 |
| Juni | 14,6 | 13,7 | 11,6 | 10,3 | 8 | 11 | 10 | 13 |
| Juli | 17,8 | 16,0 | 14,5 | 15,1 | 8 | 9 | 11 | 10 |
| Augusti | 16,3 | 16,2 | 11,7 | 11,9 | 10 | 11 | 10 | 11 |
| September | 11,5 | 12,1 | 6,2 | 7,2 | 10 | 9 | 9 | 7 |
| Oktober | 6,6 | 5,8 | 0,1 | 0,4 | 10 | 16 | 9 | 9 |
| November | 1,6 | 4,1 | -7,1 | -5,5 | 12 | 20 | 10 | 13 |
| December | -2,0 | 1,8 | -11,7 | -10,1 | 11 | 20 | 8 | 12 |
1) Nederbörd ≥ 1,0 mm
Källa: Meteorologiska institutet
Uppdaterad: 12.1.2018
Utsläpp i luften
| Enhet | 1980 | 1990 | 2000 | 2010 | 2014 | 2015 | 2016 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp, CO2-ekv. |
mn t | . . | 71,3 | 70,1 | 75,5 | 58,9 | 55,4 | 58,8 |
| Koldioxid 1) | mn t | 54,1 | 52,6 | 52,8 | 59,2 | 43,6 | 40,0 | 43,2 |
| Svavel (som SO2) | 1 000 t | 583 | 250 | 81 | 67 | 43 | 42 | 40 |
| Kväveoxider | 1 000 t | 284 | 299 | 229 | 178 | 141 | 130 | 129 |
1) Utsläpp förorsakade av fossila bränslen och torvbränning
Källa: Statistikcentralen, Växthusgaser
Uppdaterad: 12.4.2018
Växthusgasutsläpp och -upptag
| Utsläpp | Upptag 1) | |
|---|---|---|
| 1 000 000 t CO2 ekvivalent | ||
| 1990 | 71,3 | -14,0 |
| 1991 | 69,1 | -26,5 |
| 1992 | 67,6 | -20,5 |
| 1993 | 69,9 | -21,4 |
| 1994 | 75,4 | -14,6 |
| 1995 | 71,9 | -13,7 |
| 1996 | 77,8 | -22,4 |
| 1997 | 76,4 | -19,2 |
| 1998 | 72,7 | -17,6 |
| 1999 | 72,1 | -20,4 |
| 2000 | 70,1 | -22,4 |
| 2001 | 75,5 | -23,9 |
| 2002 | 78,0 | -24,5 |
| 2003 | 85,5 | -25,0 |
| 2004 | 81,8 | -26,3 |
| 2005 | 69,8 | -27,7 |
| 2006 | 81,1 | -34,0 |
| 2007 | 79,4 | -26,5 |
| 2008 | 71,3 | -25,4 |
| 2009 | 67,7 | -38,1 |
| 2010 | 75,5 | -27,5 |
| 2011 | 67,8 | -29,0 |
| 2012 | 62,3 | -32,7 |
| 2013 | 63,1 | -27,3 |
| 2014 | 58,9 | -30,9 |
| 2015 | 55,4 | -28,8 |
| 2016 | 58,8 | -27,1 |
1) LULUCF (markanvändning, ändring av markanvändning samt skogsbruk)
Källa: Statistikcentralen, Växthusgaser
Uppdaterad: 12.4.2018
Ämnesområde: Miljö och naturresurser
Senast uppdaterad 12.4.2018